Igår vägde jag mina marsvinspojkar Romeo och Hamlet. Jag
brukar göra det mellan varven för att ha lite koll ifall dom skulle bli sjuka.
Det är rätt bra att veta vad dom väger i friskt tillstånd för ett sjukt marsvin
tappar fort i vikt, och om man inte har en susning om vad dom egentligen väger
är det ju helt omöjligt att veta hur mycket dom tappat.

Romeo… 1022 g
Hamlet… 1407 g

Dessa pojkar är helt underbara. Dom är så snälla och fogliga
så det är inte klokt. Eftersom jag inte har en avlång våg fick jag helt sonika
stoppa ner dom i en bytta som jag kunde ställa på min runda våg. Där i satt
dom! Helt stilla och lät sig till och med fotograferas. Romeo som inte är
riktigt lika välmatad som Hamlet var inte så svår att få i bunken. Han fick
plats, gott och väl, men Hamlet fick jag nästan lirka i… han är lite större –
och ganska tjock om jag ska vara helt ärlig – men hur lätt är det att få ett
marsvin i lagom hull? Dom äter ju mest hö, och han äter hela tiden. Om han inte
kastar sig på sidan med halva magen i vädret och sover.

Ni skulle se dessa två när min pappa kommer på besök. Det
räcker med att pappa kommer innanför ytterdörren så skriker både Romeo och Hamlet
i högan sky. Dom klättrar fullkomligt på väggarna i sin bur och när pappa
pratar med dom och säger… “nämen..
har ni inte fått nån
mojot (morot)
idag”
… och då skriker dom ännu högre för att tala om att det har dom
absolut inte fått. Om dom sen
alldeles nyss tuggat ur senaste morotsbiten spelar ingen roll… kommer pappa
är dom alldeles utsvultna… hahahahahasmiley…. dom är för roliga…

Det är
intelligenta små djur! Att öppna kylskåpet innebär också att dom skriker för
fullt. Det gäller att få fram nåt fort. Det är ett riktigt stressmoment ska ni veta… kanske inte är så konstigt att dom är
lite runda om magen.

smileysmiley